Moderna uttryck för traditionell byggnadsteknik

I Skandinavien finns en stenhustradition som är bortåt 900 år gammal. Tekniken att mura hus spreds norrut i Europa i samband med kristendomens utbredning.  Med lättbetong, som uppfanns i Sverige för ca 80 år sedan, har den gamla stenbyggnadstraditionen kunnat förnyas och efterhand getts allt bättre värmeisolerande egenskaper. Och också idag kan stenhustraditionen föras vidare in i framtiden; dagens och framtidens krav på goda energiprestanda kan användas för att ge den uråldriga stenbyggnadstraditionen moderna uttryck.

Homogena murblock som putsas in- och utvändigt är enligt min erfarenhet, och jag har under min tid som byggnadskonstruktör medverkat i åtskilliga projekt med denna byggnadsteknik, en mycket kostnadseffektiv byggmetod. Det faktum att man använder ett minimum av material och tekniska lösningsdetaljer medför rationalitet och effektivitet. Det kan betraktas som en gammal hederlig grundregel i projekteringsarbete, fortfarande giltig, att hålla nere antal material och byggtekniska lösningstyper.

Idag kommer man så lågt som 0.17 i U-värde för ytterväggar med homogena blockmurverk. Jag hoppas verkligen att vi även framöver kan använda denna enkla byggnadsteknik när kraven på energiprestanda skärps ytterligare. Om vi idag möjligen nått gränsen för hur låga U-värden man kan åstadkomma med homogena blockväggar kan vi inrikta oss på att pressa energiförbrukningen nedåt med andra åtgärder. En möjlighet är exempelvis att bredda fönsteröppningarna inåt i smygarna, så att fönstren släpper in mer ljus. I denna typ av situationer har lättbetongen fördelar, det är relativt enkelt att skära till och forma på plats. Genom denna typ av skråade fönstersmygar  kan man hålla ner mängden glasytor utan att ljusmängden minskar, vilket förutom energimässiga fördelar medför möjlighet att pressa byggkostnader. Ett annat alternativ, som utnyttjas i ett passivhusprojekt jag för närvarande arbetar med, är att använda fönsterluckor som dras för fönstren nattetid och därigenom minska värmetransmissionen rejält.  Sedan tillkommer möjligheten att lägga på en utvändig isolering om man vill sänka U-värdet ytterligare. Men man får ju inte samma rustika fasad i det fallet, och komplexiteten i byggnadstekniken ökar också något.

Sedan är det naturligtvis också en självklarhet att alla problem inte löses endast genom valet av stenbaserad byggnadsteknik, också denna byggnadsteknik har både för- och nackdelar.

De tekniska lösningarna måste baseras på relevanta kunskaper, t.ex. innehåller lättbetongen en del leveransfukt, varför uttorkning av materialet måste inledas så fort byggnaden är någorlunda tät.

En annan viktig aspekt är förstås att energibesparingar måste vara reella och inte bara teoretiska. Vi vet att möjligheterna att få effektiv och långsiktigt hållbar lufttätning är särskilt goda när man bygger med murverkskonstruktioner som putsas invändigt. Det lufttätande skiktet, d.v.s. den invändiga putsen, är synlig och innehåller inte några skarvar som exempelvis plastfolier. Om putsen spricker kommer den normalt att lagas av andra skäl än rent tekniska. Det är stor skillnad att skapa lufttäthet genom att putsa en mura väggs insida gentemot att åstadkomma detta genom dubbla plastfolier, som ska skarvas och anslutas i komplexa byggtekniska situationer som vid fönster och takanslutningar. Men, naturligtvis, det är viktigt även i murade hus att anslutningar mot fönster, dörrar och lätta byggnadsdelar utförs med eftertanke och noggrannhet.

Man måste i detta sammanhang skilja mellan lufttäthet och ångtäthet. Murade ytterväggar med uteslutande icke organiskt material behöver inte några diffusionstäta skikt, som plastfolier. Men dom ska vara lufttäta av bl.a. energi- och komfortskäl. Vi kan ha hur låga U-värden som helst - om det blåser kalluft rakt igenom klimatskalet kommer vi naturligtvis att få både hög energiförbrukning och dålig komfort.

På motsvarande sätt som för homogena blockmurverk kan lufttäthet enkelt och säkert erhållas om man väljer ytterväggar med bakmur av lättbetong i kombination med isoleringsskikt och fasadtegel.  Fasader med oputsat tegel är ju den andra delen av den gamla stenbyggnadstraditionen. Också i denna tillämpning kan den uråldriga stenbyggnadskulturen förnyas i vår tid genom att kraven på energihushållning beaktas och ger avtryck i arkitekturen. I denna tillämpning bestäms U-värdet, och därmed energiprestanda av tjockleken på det isolerande skiktet, och det finns inte några svårigheter att klara riktigt låga u-värden. I själva verket, när man bygger passiv-hus borde det vara en självklarhet att välja ytterväggar med uteslutande icke organiskt innehåll för att vara säker på att man inte får fukt- och mögelproblem när energiflödet genom väggen minimeras.

Det är uppenbart att intresset för stenhus, inte minst bland konsumenter i allmänhet, har växt under senare år. En viktig orsak till detta är de skandalartade problem som konstaterats sedan SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut gick ut med larmrapporter om fukt- och mögelproblem i hus med puts på isolering utanpå regelstommar 2007. Men också bland en del byggentreprenörer kan man iaktta ett ökande intresse för att använda ytterväggar med uteslutande mineraliska material, vilket är ett sundhetstecken.

I och för sig är det inte någon nyhet att det finns ett latent intresse för stenhus på marknaden. Redan 2003 gjordes en enkät bland konsumenter vid Avdelningen för Konstruktionsteknik, LTH, Lunds tekniska högskola,  som visade att intresset för småhus med stenstomme egentligen var betydligt större än utfallet, d.v.s. vad folk i slutänden valde för hustyp.  En viktig förklaring till detta var, bedömde vi som då arbetade med murverksprojekten på LTH, att det fanns alltför få aktörer som saluförde denna typ av hus på marknaden.

Det är inte någon tvekan om att publiciteten sedan 2007 kring fukt- och mögelproblemen påverkat den allmänna inställningen till vilken byggnadsteknik som bör användas, så att efterfrågan på stenhus ökat.  I SP:s utredning uppskattas att mellan 33 000 och 60 000 lägenheter byggts med den mest riskabla tekniken, träregelstommar med organisk tunnputs på cellplast. Jag skrev i flera artiklar som publicerats i fackpress innan SP:s rapport blev klar att jag bedömde antalet till betydligt högre. Den metod som SP använt sig av för att uppskatta antalet byggda lägenheter förefaller osäker och jag tror fortfarande att deras bedömning är alltför låg.  Men alldeles oavsett det, även det lägre av antalet i SP:s utredning, 33 000, innebär att ett förfärande stort antal människor drabbats av stora problem som dom borde förskonats ifrån. Och att brist på analytiskt tänkande av fackfolk i byggbranschen är orsaken till denna byggskandal.

Det tycks vara en ödets ironi att modernistisk arkitektur, som vid sitt genombrott på 1920-talet benämndes "die neue Sachlichkeit" (översatt "den nya sakligheten"), i sin nyfunktionalistiska upplaga byggts med kulissartad byggnadsteknik - stenhusfasader fejkas med organisk tunnputs på cellplast som fästs i fuktkänsliga träregelstommar.

Förutom att intresset för murverkskonstruktioner, som en följd av fukt- och mögelproblem i hus med vad som under en period varit konventionell byggnadsteknik, växt bland slutkonsumenterna är det också tydligt att antalet marknadsaktörer som arbetar med murade hus nu har ökat.  Det är därför följdriktigt att det nu bildats en förening för stenhusbyggande, och jag ser att föreningen kan arbeta både för att vidareutveckla medlemsföretagens verksamhet och potentialen för det murade byggandet till gagn för konsumenterna.

Lund den 10 november 2010
Tomas Gustavsson
byggnadskonstruktör, tekn lic