Energibalansräkning

En byggnad ska vara så tät som möjligt, d.v.s. ha en god täthet mot luftläckning, för att vara energisnål och för att ventilationssystemet ska fungera som det är tänkt att göra. Lättbetongbyggnader är enkla att utföra med mycket god lufttäthet. Det behövs inga plastfolier, tätningsremsor mm utan tätheten uppnås med ett enda skikt, lättbetongmaterialet.

När en energibalansberäkning görs ligger ofta mycket fokus på att U-värdet är så lågt som möjligt. Det är dock inte bara U-värdet som är viktigt, parametern luftläckage är minst lika viktig. I många energibalansberäkningsprogram kan man inte reglera luftläckaget utan det är satt till värdet 0,8 l/s m2 (gäller för regelväggar). Detta luftläckage är alldeles för högt vid beräkningar på lättbetongväggar.

Lättbetong som produkt är helt lufttät utan att man behöver putsa eller spackla ytorna. Det är alltid vid anslutningar som läckagen finns och det är därför som leverantören av lättbetong rekommenderar att man bygger hela stommen (väggar och tak) i lättbetong eftersom man då kan säkerställa att man får mindre luftläckage i huset.

På gjorda luftläckagemätningar i hus som är byggda med lättbetong ligger luftläckaget mellan 0,13 – 0,27 l/s m2. Detta medför ofta att det uträknade energianvändningsvärdet blir helt felaktigt och därför rekommenderar vi att talet 0,3 l/s m2 används när man gör en energibalansberäkning på ett hus som byggs i lättbetong.

På gjord energibalansberäkning där läckagetalet ändrats från 0,8 l/s m2 till 0,3 l/s m2 sänker man den specifika energianvändningen med 20 %.

Energikrav

När man bygger ett hus ska man göra en energiberäkning som visar att det nya huset kommer att klara de krav som finns i Boverkets byggregler, BBR, avsnitt Energihushållning. Huset får inte använda mer än ett visst antal kilowattimmar per kvadratmeter och år (kWh/m2 och år). Det finns tabeller i BBR som talar om hur hög specifik energianvändning man får ha i sitt hus.

Läs mer på Boverkets hemsida.

De faktorer som främst påverkar byggnadens energianvändning är byggnadsdelarnas värmegenomgångskoefficienter, U-värden, husets lufttäthet samt hur effektiv värmeåtervinning huset har. Även byggnadsdelarnas värmekapacitet inverkar. En tung byggnad behöver mindre energi för uppvärmning och för kylning än en lätt.

Kan man kompensera ett högre U-värde med bättre täthet och bättre värmeåtervinning?

Eftersom såväl U-värde, lufttäthet och värmeåtervinning påverkar den specifika energianvändningen behöver inte ett relativt högt U-värde innebära att man inte uppfyller kravet på specifik energianvändning.

Vad innebär det att väggen har ett U-värde på 0,28?

Svenska Stenhusföreningens medlemmar har inte i något fall råkat ut för att ett enbostadshus med ytterväggar av lättbetong inte uppfyllt kraven på maximal energianvändning.